
Värdinnan och fattig fan med tvillingar, 1899
A II 968:34
Ateneum
Värdinnan och fattig fan med tvillingar
Hugo Simbergs gestalt fattigfans liv är fullt av motgångar. Han har influensa, tandvärk, maten är slut eller bränns i botten. Lyckligtvis finns det hjälp att få från båda sidor. Människans och fattigfans liv och vardag står nära varandra och möts titt och tätt. Värdinnan ger den trötta modern mjölk vilket tvillingarna behöver – Simberg var ju också själv tvilling. Fan deltar också i köksarbetet. Han kan hålla i en het gryta utan att bränna fingrarna. Han kan också vara otyglad och förorsaka problem. Illvillig är Simbergs fan i allmänhet inte.

Fan vid grytan, 1897
A II 968:27
Ateneum

Gungan, 1907
C III B I 249:6
Ateneum
Simbergs första djävulsgestalter påminner till utseendet om konstnären själv. Senare slätades likheten ut och djävulen försågs med de karaktäristiska hornen och en svans.
Simbergs fattigfan beskriver och företräder livets slumpmässighet; små förtretligheter och motgångar, en balansgång i olika vardagliga situationer – livets nycker som är bekanta för oss alla. De flesta kritiker förstod sig inte på denna tragikomiska gestalt.
”Sedan herr Simberg har visat sig äga värkliga förutsättningar för att blifva en konstnär, vore det väl lämpligast för honom själf att för framtiden låta bli att utställa sådant skräp som ”Fan blåser” och Fattigfan med tvillingar” m.m.”.
– Jac. Ahrenberg, Hufvudstadsbladet 27.10.1898.
”Till dem som använt sommaren mest aktivt hör tydligen Hugo Simberg. – Det förefaller som om konstnären nu skulle ha lämnat de ”små djävlarna” och de andra fantasifostren för gott och gått in för att på allvar granska det verkliga livet och naturen.”
– Signaturen T.H. i Päivälehti 29.11.1901.
Å andra sidan saknade man också Simbergs smådjävlar när han under sin sena produktion nästan helt övergick till realistisk gestaltning.
”Vi sakna dem uppriktigt, men trösta oss med hoppet att han ännu icke skall hafva vuxit ifrån hela sin fantasirika humor.”.
– Helsingforsposten 27.10.1904.

Djävulen är död, 1907
C IV 806
Ateneum
Läs mera
Värdinnan och fattigfan med tvillingarna i webbtjänsten Samlingar
Brev i anslutning till utställningar Simberg deltagit i